Jag pratade nyss med ett samtalsmanus

- Hej, Hanna heter jag och ringer från undersökningsföretaget bla bla bla, inledde rösten i andra änden av tråden. Därefter fortsätter rösten att berätta om att det rör sig om frågor gällande TV och internet eller något sådant.

Det lät som att jag pratade med en robot. En trött robot. Fast mer troligt är att jag pratade med ett samtalsmanus. En telekommunikatör som upphört att vara människa, som har satt på autopiloten och såldes blivit ett med papperet - samtalsmanuset - liggandes framför den hjärndöda kroppen.

Samtalsmanuset sökte personen i hushållet som fyller år inom snarast framtid. Jag visste inte, så jag svarade:
- Jag vet inte. Men... det kan vara jag. Så får jag svara på frågorna?

Det är högst otroligt att det är jag som fyller år härnäst. Jag fyller år i september. Men jag ville så gärna prata med henne. Liksom jag alltid vill prata med telefonförsäljare eller dylika som ringer hit. Det har varit ett nöje sedan jag själv började i samma bransch. Jag vet oftast mer än den som ringer hit, jag är oftast en bättre argumentatör. Att prata med dåliga telefonförsäljare ger mig en självförtroende-boost.