Valdeltagandet i USA och partierna som gräver gravar åt varandra

Andra gången ikväll som jag av någon anledning kommer att tänka på något jag läst för länge sedan. Den här gången är det en debattartikel av John Ellis, amerikansk journalist och mediakonsult (även kusin till president Bush).
Artikeln handlar om hur politiker lägger massvis av pengar på att sänka förtroendet för politiken, eller som det så snyggt uttrycks i underrubriken:
"Politicians spend $1 billion to convince you that politicians are no good. "
Artikeln i sin helhet hittar du här:
http://www.opinionjournal.com/editorial/feature.html?id=110009213
Vad John Ellis tar upp torde vara en starkt bidragande orsak till det - i jämförelse med Europa - låga valdeltagandet i USA. Det i kombination med utbrett valfiffel, två-parti-systemet, stort fokus på representanterna och mindre på partiet, och gamla valtraditioner - som lever kvar trots att de på intet sätt främjar demokrati och rationalitet - till exempel att valet hålls på tisdagar och att elektorer, i stället för flest röster, avgör vem som vinner. Dessutom innebär valsystemet att "the winner takes it all" i varje delstat. Det vill säga en republikansk röst i delstaten New York är ingenting värd, och en demokratisk röst är inget värd i Texas.
Någonstans läste jag för inte så länge sen två anekdoter om valet i USA. Den ena om när republikanerna i presidentvalet 2000 ogiltigförklarade ett helt gäng demokratiska röster i Florida (där valet också avgjordes till Bush favör), den andra om när en massa döda hade lyckats rösta i Pittsburgh.
Det är inte så konstigt att vanligt folk i USA inte går och röstar i samma utsträckning som här hemma. Inte så länge de två partier som valet står mellan saknar intentioner att demokratisera USA. Att varje röst ska vara lika mycket värd, att de som har makten regionalt inte själva ritar valdistrikten för att maximera sitt kontrollerade område, att valet är på en helgdag så att arbetare inte hindras från att rösta. Allt det här är väl självklarheter i en riktig demokrati? Och jag menar, när det förlovade landet självt har så stora och uppenbara demokratiska brister (brister som mycket väl räcker till för att fuska sig segern i ett jämnt val), som dessutom är enkla att rätta till bör man nog se om sitt eget hus. Först när det är gjort har den amerikanska regeringen chans till en gnutta trovärdighet i när man talar om hur mycket man värnar demokrati och frihet.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home