Brist på kritik mot allmänheten

Att granska och kritisera makten i synnerhet är vanligt. Men sällan vågar någon vända sig emot den allmänna opinionen, drevet, folket. Makten är ju ofta ett tacksamt byte, man kan lätt tjäna på att kritisera den, till skillnad mot i fall man kritiserar allmänheten.

Själv skulle jag vilja kritisera folks ofta onyanserade och godtyckliga förakt mot politiker i allmänhet, bristen på respekt för det allmänna men det får bli en annan dag.

Några exempel på hur det kan se ut i politiken:

Politiska partier föreslår ibland högre anslag till renhållning och dylikt, men aldrig går någon ut i media för att förmå folk att ta större ansvar för miljön.

Inför valet 2006 intervjuades Göran Persson i TV. Någon random människa var missnöjd med de höga elpriserna, varpå Göran föreslog att denne skulle försöka konsumera mindre el. Ett svar som allmänheten och media visade sitt missnöje med.

Att göra som i det översta exemplet är en lätt väg att gå. Exempel 2 är måhända ett bättre förslag, men svårt att säga i politiken. Men Göran gjorde det. Han tog den rätta vägen i stället för den lätta vägen.

Den som vågar kritisera något som gemene man gör fel, fastän det är att skjuta sig i foten om man är ute efter röster eller popularitet, får i alla fall i en fjäder i hatten av mig.

Allmänheten och media - de tillsammans bildar något som man ibland skulle kunna kalla "drevet" - går ofta hand i hand. Frågan är vad som kommer först - hönan eller ägget? Aftonbladets kritik eller allmänhetens kritik?

Jag menar inte att Göran Persson är min idol, inte heller att makten ska kritiseras mindre. Bara att det saknas mod och kanaler för granskning av media och allmänheten, då de liksom alla andra skulle må bra, och utvecklas, av kritik.