Ensam en fredagkväll

Här sitter jag i min ensamhet en fredagkväll, liksom många andra fredagkvällar. Jag tackade nej till att både spela fotboll och besöka ett lokalt hak med öl och pizza. Tröttheten, till följd av en osund dygnsrytm, fick mig att i stället fly in i Football Managers värld. Jag och oggeR^ spelade hela kvällen nästan. Inte blev jag lyckligare av det. Mitt Gefle mötte förlust efter förlust, blandat med någon enstaka oavgjord.

Det är lustigt att när jag spelar FM känns det som att tiden går dubbelt så fort som i vanliga fall. Det går fort när man har roligt, sägs det ju. Men den förklaringen går inte riktigt att applicera här. För timmarna rinner alltid iväg fortare framför FM, oavsett om det är roligt eller tråkigt att spela. Det är som att dygnet blir tolv timmar i stället för tjugofyra. Inte ett skvatt hinner man göra. Och så kan jag och oggeR^ sitta när vi väl har startat ett spel, vilket lyckligtvis sker med ganska långa mellanrum. Då sitter vi som riktig datoromaner. Missbrukare. Vid ett par tillfällen har det hänt att jag har spelat en hel dag med bara korta pauser för mat. Och då bara för att hämta maten. Äta den, det gör jag framför FM. Jag försöker tänka genomgående rationellt och inser nog ofta när jag inte gör det. Ändå kan det sluta med att jag sitter och spelar länge, länge. Fastän det, om man tänker efter lite, inte är särskilt roligt och definitivt inte värt all tid det slukar.

Det här med datorer och den digitala utvecklingen är jättefint på många sätt. Men samtidigt kan det, liksom ex. TV eller droger, utvecklas från ett bruk till missbrukande. Det är när nyttjandet går över från att vara något man gör efter ett uttänkt beslut, till att vara på ren slentrian, som det blir ett missbruk. Att man liksom sätter sig framför datorn utan att det finns någon egentlig mening.

Många, både vuxna och yngre, verkar bara se det fantastiska i utvecklingen med internet och så. Som att utveckling per definition vore något underbart och oklanderligt. Men vart slutar det egentligen om utvecklingen styr oss människor i stället för att vi styr utvecklingen? Jag tror att det är mycket farligt att det är ute och nästan lite tabu att invända mot något som är nytt.

Jag tror mycket väl att man kan sitta 8 eller 10 timmar per dag framför datorn så länge man använder den mest som ett verktyg för att göra något vettigt. Till exempel skriva, lära, bygga, lagra eller kommunicera (när det inte är möjligt att kommunicera på annat sätt).

Men det här med hela eller stora delar av dagen sittandes på Playahead, MSN eller något annat låtsassocialt nätverk mår fan ingen människa bra av. Och det användadet borde inte glorifieras som någon slags ny frisk vind som bidrar med en extra dimension till socialt nätverkande. En jävla varböld i vårat samhälle är vad det är.

Det här `gnälla på nymodigheter-inlägget´ borde ge ganska många vuxenpoäng. Men visst har jag rätt?