onsdag, december 20, 2006

Vår jord och hennes problem

Det är trångt på jorden idag. Vi är många att samsas och dela, därför måste vi extra varsamma och extra snälla med vårat gemensamma hem. Människor, djur, växter - alla är vi beroende av miljön.

Det har väl inte undgått någon vilka stora klimatförändringar, och med dem problem, som vi står inför. Det finns röster som hävdar att det här är naturligt, medeltemperaturerna har fluktuerat mer förut och så. Det är förvisso sant att klimatet har genomgått hastiga förändringar också förr. Men de flesta ledande klimatforskarna berättar att det finns ett tydligt samband mellan våra utsläpp av fossila bränslen, och hur klimatet har förändrats i modern tid.

Prognoser har förutspått att år 2100, under våra barns livstid alltså, har Sverige samma klimat som Grekland har i dag. Det låter ju skönt, kanske. Men den globala uppvärmningen kommer innebära att stora områden i världen blir för varma att bo i, och att länder som Nederländerna svämmar över med vatten till följd av att polerna smältit. Också kommer fortsatt överutnyttjande av jordens resurser innebära att fler och fler arter - människor, djur och växter - dör.

Det är ingen hållbar utveckling.

Jorden har alltså ett gäng progressiva problem. De finns där redan i dag och blir allt värre. Ändå är det ganska, för att inte säga väldigt enkelt för oss rika västerlänningar att neutralisera den skada vi åsamkar vårt hem, vår jord. Det kallas att bli klimatneutral. Man kan sponsra en hållbar utveckling genom att investera (jag skriver inte skänka, för visst får man något tillbaka; en framtid för liv på jorden och ett bättre samvete) i till exempel en bit regnskog som tillverkar syre och på sätt motverkar växthuseffekten.

Regnskogen ja, även kallad "Jordens lunga" då den framställer 70 procent av allt syre. Här lever hälften av världens alla djurarter. Regnskogen är alltså viktig för livets och jordens egen skull. Ändå minskar ytan regnskog hela tiden. För var tre år som går minskar regnskogens yta med ett helt Sverige. Det är mer lukrativt för människor att odla någonting annat där än regnskog. Som i Malaysia, där jag ju var i somras, är det mesta av det som förr var regnskog idag palmoljeodlingar.

Samtidigt smälter de båda polerna och glaciärer världen över. Packisen försvinner och med den också våra medvarelser, exempelvis isbjörnen och valrossen.

Jag har bestämt vad min mamma ska få i julklapp. Hon ska få 200 kr som jag har satt in i WWF:s kampanj för att rädda isbjörnarna. För materiellt har hon ju redan allt nödvändigt, och det skulle aldrig falla mig in att köpa en random "till folk runt 50-julklapp", typ en skål. Nej, det här blir kanon: http://www.wwf.se/show.php?id=1040242

Vi är sex och en halv miljard människor här på jorden idag. Stora grupper av oss är på väg ur fattigdomen, har snart råd med bil, färdigmat och mycket annat som slår hårt mot miljön.
Samtidigt som vi blir fler och fler med hög levnadsstandard - alltså blir vi fler och fler grova miljöbovar - är vi som har det allra bäst för dåliga på att inse, att ju fler vi blir som delar på miljöförstöringen, desto mer måste vi anstränga oss för en god framtida miljö. Jag tänker mest på oss i Västeuropa och Nordamerika. Vi har alla råd att vara med på ett hörn och rädda regnskogen, djuren och framtiden.

Slutligen vill jag rekommendera Statoils klimattjänst på internet, där du bland annat kan få tips om hur du blir mer miljövänlig, och så hjälper dem dig att bli klimatneutral:

”Det kunden gör är att betala för en tjänst som innebär att Statoil använder pengarna för att reducera CO2 motsvarande kundens förbrukning. Ur klimatsynpunkt är minskade utsläpp lika värdefulla oavsett var på jorden de genomförs. För att neutralisera utsläppen använder vi oss av de s.k. flexibla mekanismerna som fastställdes i Kyotoprotokollet.”

tisdag, december 12, 2006

Valdeltagandet i USA och partierna som gräver gravar åt varandra

John Ellis, amerikansk mediakonsult, skrev en intressant debattartikel i Wall Street Journal i samband med kongress- valen. Den handlar om hur politikerna förstör för sig själva. Mitt inlägg handlar också om det låga valdeltagandet i USA, och orsakerna till detsamma.

Andra gången ikväll som jag av någon anledning kommer att tänka på något jag läst för länge sedan. Den här gången är det en debattartikel av John Ellis, amerikansk journalist och mediakonsult (även kusin till president Bush).

Artikeln handlar om hur politiker lägger massvis av pengar på att sänka förtroendet för politiken, eller som det så snyggt uttrycks i underrubriken:

"Politicians spend $1 billion to convince you that politicians are no good. "

Artikeln i sin helhet hittar du här:

http://www.opinionjournal.com/editorial/feature.html?id=110009213

Vad John Ellis tar upp torde vara en starkt bidragande orsak till det - i jämförelse med Europa - låga valdeltagandet i USA. Det i kombination med utbrett valfiffel, två-parti-systemet, stort fokus på representanterna och mindre på partiet, och gamla valtraditioner - som lever kvar trots att de på intet sätt främjar demokrati och rationalitet - till exempel att valet hålls på tisdagar och att elektorer, i stället för flest röster, avgör vem som vinner. Dessutom innebär valsystemet att "the winner takes it all" i varje delstat. Det vill säga en republikansk röst i delstaten New York är ingenting värd, och en demokratisk röst är inget värd i Texas.

Någonstans läste jag för inte så länge sen två anekdoter om valet i USA. Den ena om när republikanerna i presidentvalet 2000 ogiltigförklarade ett helt gäng demokratiska röster i Florida (där valet också avgjordes till Bush favör), den andra om när en massa döda hade lyckats rösta i Pittsburgh.

Det är inte så konstigt att vanligt folk i USA inte går och röstar i samma utsträckning som här hemma. Inte så länge de två partier som valet står mellan saknar intentioner att demokratisera USA. Att varje röst ska vara lika mycket värd, att de som har makten regionalt inte själva ritar valdistrikten för att maximera sitt kontrollerade område, att valet är på en helgdag så att arbetare inte hindras från att rösta. Allt det här är väl självklarheter i en riktig demokrati? Och jag menar, när det förlovade landet självt har så stora och uppenbara demokratiska brister (brister som mycket väl räcker till för att fuska sig segern i ett jämnt val), som dessutom är enkla att rätta till bör man nog se om sitt eget hus. Först när det är gjort har den amerikanska regeringen chans till en gnutta trovärdighet i när man talar om hur mycket man värnar demokrati och frihet.

Dina gester avslöjar dig

Språkinitierade hävdar att kroppsspråket utgör den största och viktigaste delen i vårat sätt att kommunicera med andra människor IRL. Hur stor del av vår kommun- ikation som utgörs av kroppsspråket, och hur man kan räkna ut det, är inte alla ense om. Någonstans hörde jag 70 procent, någon annanstans 92.

I alla fall, för bara några minuter sedan kom jag helt sonika på att jag vill delge er lite information om hur vi signalerar vad med hållning, gester och allt annat som kroppsspråket innefattar. Nedanstående exempel på hur människor på olika sätt kan kommunicera sina attityder och sinnesstämningar är från boken "Förhandla med framgång" av Ivar Unt som jag läste för ett och ett halv år sedan.

Öppenhet
Oknäppt kavaj
Öppna händer

Försvarsattityd
Korslagda armar över bröstet
Korslagda ben
Gester med knuten näve
Gester med pekfingret
Karateslag (d v s röra underarmen upp och ner med öppen handflata)


Koncentration
Handen förs till ansiktet
Huvudet lutas åt ena hållet

Handen sätts på näsryggen

Misstänksamhet
Man tittar bort
Korslagda armar
Man ökar det fysiska avståndet till motparten
Knäppt kavaj


Samarbetsvillig
Öppna händer
Man sitter långt fram på stolskanten
Man minskar det fysiska avståndet


Stress/nervositet
Harklingar
Blåsljud (typ puh)
Handen för munnen när vi pratar

Svettning
Vi tittar inte på personen vi pratar med

Frustration
Korta andetag
Hårt knutna händer
Vi masserar nacken
Vi sparkar med foten på ett obefintligt föremål


Nu kanske du förstår vad Usama gör här på bild. Med högerhanden och pekfingret i vädret, en gest som han ofta använder sig av, intar han försvarsposition.

PS. Rubriken på den här texten är snodd från en bok med samma namn. Jag har hört att den ska vara bra men har inte haft nöjet att läsa den än, ty den kom aldrig fram när jag bokade den för några månader sedan.

Mina modeord

Många jag känner har sina egna språkliga fåter (=mycket användbart dialektalt, östgötskt ord för egenhet). Jag också. Man har ett ord eller begrepp som man använder sig av i ett par månader, när det är utnött går man vidare till ett nytt.

De allra flesta har särskilda ord och begrepp som bara de använder sig av frekvent. I början kanske för att det är en kul grej, men sen blir det att man använder det på slentrian fortare än man anar. Plötsligt säger man "ere så?", "vetty" (vet du), "kvasi-" eller "bästa" i var och varannan mening.

Mina topp 5-buzzwords just nu:
jajamensan
jaha okej
kvasi- (som prefix)
pseudo- (som prefix)
läää (=abo, fast mer inne)

måndag, december 11, 2006

Problem >> Innovation

Min egna teori om vart man ska börja för att komma upp med en god idé: ur varje problem kan man skapa en innovation.

Någon tyckte att det var jobbigt med nötknäppning, att skalet flög åt alla håll. Han eller hon uppfann nötknäpparen med ett plasthölje som fångar upp skalet.

En annan kände att det var svårt att veta var man hittar den billigaste produkten på marknader med stort utbud och många leverantörer. Och så kom Pricerunner.

En tredje tänkte att "om man bara kunde få leva en gång till och göra saker annorlunda, bli framgångsrik". Och sen poppade de onlinespel där man ska skapa ett bra, virtuellt liv upp.

Nyckeln till innovation är alltså problem. Identifiera ett och du har hälften vunnet.

Det finns säkert vissa problem som du alltid går och stör dig på. Fundera på lösningen och du finner en innovation, kanske en inkomstbringande sådan?

Ahmadinejad - en god talare

Här i västvärlden är Irans president Mahmoud Ahmadinejad (till höger) kanske mest känd som en fundamentalistisk förtryckare, vad som är mindre känt är att han är en oerhört skicklig retoriker. CBS 60 minutes intervjuade Ahmadinejad för ett par månader sedan.

Precis som vanligt levererar programmet intressanta och kvalitativa inslag. Intervjun kan du se genom att klicka på länken nedan. Om du liksom jag inte lyckas få igång filmen, byt från Windows Media till Real Player som spelare så fungerar det.

CBS 60 minutes - Ahmadinejad-intervjun

Idag skriver dn.se om hur "Irans ledare mötte protester". Artikeln berättar om hur protesterande studenter brände bilder av Ahmadinejad och sprängde smällare för att försöka talet han höll i Teheran. Presidenten svarade på bildbränningen:
- Alla ska veta att Ahmadinejad är redo att bli bränd på vägen mot sann frihet, självständighet och rättvisa.

Hela DN-artikeln kan du läsa här:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?rss=2216&d=148&a=596493

Ledare i Mellanöstern som Ahmadinejad och Hassan Nasrallah framställs i västerländsk media som galna fundamentalister, vilket kanske också är mer eller mindre sant, men det är fortfarande inga dumskallar vi pratar om. Bildade människor, lysande retoriker och populära hos, om inte hela så i vart fall stora delar av sina respektive länders befolkning.

Du och jag som medeltida borgar

Jag har lånat en bok av min Sol Invictus-vän, Daniel. Retorik - eller konsten att övertyga heter den. Låt mig nu citera sidorna 12 och 13 i nämnda bok:

"Av instinkt värjer vi oss mot allt som vi upplever som försök till påverkan, övertalning. ...

(Här vill jag återkoppla till Marknadsförarens nya regelbok, den andra boken jag läser för tillfället. Marknadsförare har just det problemet, att konsumenterna vet att reklamen är partisk, ett uppenbart "försök till påverkan, övertalning". Och ju mer vi utsätts för reklam desto mer resistenta blir vi. Min teori är att marketingbyråerna kommer svara med att kamouflera reklamen bättre. Jag tror att vi redan har sett exempel på detta. Till exempel har spelbolaget Expect en reklam på TV6 som ser ut nästan likadan som introt till The Simpsons. Och i tidningar förekommer det att annonser utformas som artiklar, med bara en liten text i något hörn som berättar att det rör sig om en annons. Detta för att vi inte ska aktivera vårat reklamfilter. Vi ska inte märka, åtminstone inte direkt, att det rör sig om ett försök till påverkan, övertalning. Tillbaka till bokcitatet...)

... Vi tycker oss redan veta nog om världen, vi har redan funnit ett sätt att överleva och en relativ trygghet. Så kommer någon och säger att vår bild av världen är mer eller mindre felaktig och att vi måste handla och leva på ett helt annat sätt. Naturligtvis försöker vi skydda oss mot sådana intrång i vår frihet och identitet.
Så liknar var och en av oss en medeltida borg, med vallgrav, höga murar och brinnande beck, stenar och pilar som vi kan ösa över angripare. Men man kan inte stanna hur länge som helst inne i borgen. Till slut tar vattnet och födan slut, till slut blir det outhärdligt att vara helt avstängd från världen utanför murarna.
Så är det också med oss människor. Vi är av naturen misstänksamma mot allt som kan vara påverkan, intrång i vår frihet. Men av naturen har vi också fått något annat: en nyfikenhet, ett begär att veta vad som finns och vad som händer omkring oss, så att vi själva, frivilligt, kan anpassa vårt liv och handlande efter detta. Det är en annan sida av överlevandets konst.
Att övertyga någon blir därför som att närma sig denna medeltida borg. Man spanar mot oss från murarna med misstänksamhet - och nyfikenhet. Därför måste vi på något sätt övertyga de spanande ögonen däruppe om att vi inte är fiender utan tänkbara vänner och bundsförvanter, att vi har något - varor, livsmedel, kunskaper - som människorna innanför murarna verkligen behöver. Lyckas vi med detta kommer man att fira ner vindbryggan och öppna de tunga portarna så att vi kan dra in i borgen, det som syntes så omöjligt.


Sist men inte minst:
Pinochet - rest in pieces!

tisdag, december 05, 2006

Marknadsförarens nya regelbok: Vänd tankarna ut och in

Att läsa böcker är roligt. Fast om man bara läser, utan att följa upp med att summera och anteckna så lär man sig inte heller särskilt mycket. Därför börjar jag härmed boklogga. Först ut: kapitel ett i Marknadsförarens nya regelbok, Vänd tankarna ut och in!

Att vända tankarna ut och in handlar om att "blottlägga våra antaganden och utmana de ramar och föreställningar som vi verkar inom. ... För det är först då som vi kan utvecklas och skapa något nytt." I staterna talar man om "thinking outside the box". Boken ifrågasätter "självklarheter" inom marknadsföring; ska verkligen en reklam vara minnesvärd? Ska ett varumärke verkligen vara konsistent, d v s följa en enhetlig linje?

Tanken är att i stället för att, som kanske är vanligt, utgå från det egna varumärket och se hur det kan kommuniceras och attrahera kunden börjar vi i stället med att analysera kunden. Vi ska se saker utifrån kundens huvud och relatera till hennes omgivning. Hur fungerar hon, hur ser hennes vardag ut, vilken är hennes omvärld? När dessa frågor är besvarade vet vi också förutsättningarna och möjigheterna för vårt varumärke.

För att bygga ett starkt varumärke laddar man det med associationer. När folk kommer i kontakt med varumärket ska de associera till olika önskvärda känslor. Kanske ska det ge en känsla av ungdom, sommar, erotik eller vara rebelliskt. Associationerna skapar man genom att i reklam använda sig av olika element (miljöer, personer och dylikt) som skapar de önskvärda känslorna och exponerar dem tillsammans med varumärket. Så småningom kommer elementens känslor och egenskaper att föras över till varumärket. Det här kallas klassisk betingning, även känt som Pavlovsk betingning (efter upphovsmannen). Klassisk betingning har sitt ursprung i Ivan Pavlovs experiment med hundar:

"Pavlov började tända en lampa innan han gav hundarna mat. Från att ha saliverat när de såg maten började hundarna att salivera redan när Pavlov tände lampan. Snart saliverade de så fort de såg en lampa, även om det inte serverades någon mat efteråt. Då lade Pavlov till ett nytt moment. Innan lampan tändes ringde han i en klocka. Snabbt gjorde hundarna kopplingen mellan klockan och lampan (och maten) och började efter ett tag salivera så fort klockan började ringa (hundarna associerade automatiskt lampan till maten)."

Fortsättning följer.